JA JIPPI nu är stygnen borta, åååååååå så skönt men det käns lite konstigt.

Det är som om foten är naken. Har ju inget stöd eller bandage runt den längre. Har bara ett litet plåster över snittet som får tas bort på lördag.

På lördag får jag tvätta snittet för första gången, skall då ta ett fotbad med fotsalt och sedan smörja in den torra/trötta huden.

Någon fotfilning blir det väll inte än, får väll vänta ett tag till innan det blir aktuellt.

Skall iallafall iväg till gymet imorgon och lyfta lite vikter, skall bli skönt att komma igång igen.

Vid lunch var jag och T till öppnaförskolan och det var lika skoj som sist. Att se T krypa fram över det stora golvet fullt med leksaker och små barn. ja han ler och skrattar nästan hela tiden. Ibland är det ju något annat barn som har en leksak som även T vill ha, då blir det lite jobbigt och lite gråt.

Idag blev det även lite fika, en halv fralla med smör & en frukt puré, gott. Sen vart det mera leka av. Härligt.

KRAM

Jaha, då har jag läst om uttrötta mamma, igen.

Själv har jag ett barn som sover i princip hela nätterna, har så gjort från födseln.

När han är vaken är han oftast på bra humör, skrattar och leker.

Äter allt jag ger honom.

Tycker om andra människor, är nyfiken på det mesta.

Varför skrivs det aldrig om detta?? Varför skall det alltid framstå som jobbigt att ha babysar? Varför skrivs det inte om mammor som älskar sina små men längtar ut till verkligheten igen, till jobbet och sina kollegor?

Tror jag måste skriva en insändare ang detta. Folk måste ju förstå att det inte alltid är pest och pina med att gå hemma med små barn. Stackars unga tjejer som läser om sånt. Inte undra på att de inte vågar skaffa barn, när allt framstårs så jobbigt.

Kan hända jag är lyckligt lottad, men det måste ju skrivas om även detta.

Ja på detta blir det idag, en insädare skall skrivas =)

KRAMAR